Kaisamimmi

Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om denna dag.
Finns inte så mycket mer än sorg just nu. Sorg,
vilket otillräckligt ord. Ett stort sammanfattande av känslor.
Riktigt dåligt ord, det räcker inte inte till någonting. Värdelöst.

Skolan, det var en riktigt underbar tid. Jag saknar det.
Och chocken man fick även fast man vetat det ett tag,
jag kan inte beskriva just nu för jag känner mig helt
Nollställd.
Dålig timing kanske man inte kan säga då det inte
finns någon bra timing för sånt här.
Det är svårt att veta hur jag ska kännna
hur jag ska tänka och hur jag ska skriva av mig det.
För att säga det rakt ut känns för övermäktigt.

Jag försöker i alla fall och skicka någon slags telepatisk tanke i alla fall.
Något i stil med:
"Jag hoppas du har det bra, du var bäst.
Du betydde mycket för många... "
Sen tar mina ord slut, som om jag måste dra ett till andetag.
Och jag orkar inte fortsätta, hoppas han vet detta ändå
utan att någon behövde säga det till honom. Han ska kunna känna
allt det vi vill att han ska känna allt som han var för mig(oss).

Sänd en tanke och ett hjärta så vet han. Det gör han.

Cheers?