-31/01
Världens roligaste kväll med J igår,
sådär spontant och oplanerat som det bara kan bli.
Kom väl hem runt 5 med Mango världens
konstigaste taxichaffis som ville dricka vin med oss.
Värt att nämna så åkte vi typ asbilligt på grund av
en simpel lögn väl utförd av J.
Och en massa bus i samma veva som beställning
av mängder som jag inte skulle konsumerat.
Då jag insåg att the BF so to speak skulle vara lite sur
så tänkte jag prata med honom om det dagen efter.
Och på grund av förvirrade känslor och hopplöshet känsla
för situationen jag försatt mig i.
Så kryper jag till korset och försöker få någon slags erkännande
att jag finns att han är där för mig.
Men där misstog jag mig något så gruvligt.
När jag sakta klämmer ur mig hur dåligt jag mår
att jag sitter och grinar på jobbet i tanke på det som varit.
Får jag ett simpelt svar tillbaka;
Min tur att ha kul när du hade det igår,
kan du bara dra åt helvete.
Simpelt svar krävde inte mer för att allting skulle
kännas som det försvann något hos mig.
Visserligen jag är väl känslig och allt det där,
men snälla försök inte såra mig det gick för långt.
Det gjorde och gör fortfarande så ont att jag
inte har något mer att tillägga till det.
Nothing like this
Så sitter vi nästintill ensamma på jobbet,
men det rör mig inte i ryggen.
Det känns faktiskt ganska bra att sitta här när det är så tyst.
Känns rätt bra när jag lyssnar Perishers idag,
i alla fall på den låten som jag lyssnade på som mest med dig.
Den får mig att tänka på alla bra stunder vi hade
och vi hade för det mesta otroligt bra stunder.
Nu skriver jag i tempus så det låter som om det inte är så
men du är inte här och då är det enklare att titta tillbaka.
Det jag ville förklara först och främst för mig själv,
(då jag har en stor tendens att bara se negativt)
är att jäklar vad bra vi hade det när det var okomplicerat.
Inte för att det kommer bli komplicerat
utan för det blivit det med den här distans skiten.
Vems idé var det då?
Tror vi båda kom fram till det eller jag ville det i alla fall
då tanken på att aldrig mer ha dig där skrämde mig mer
än att jag skulle vara tvungen att öppna mig.
Men förut, förut åh underbara London och förut.
Då var det precis som i låten,
vi pratade, vi skrattade, vi tänkte, vi drack
och ibland kunde vi bara vara tysta i varandras sällskap.
Det dröjde otroligt lång tid innan jag faktiskt började förstå
där du är där vill jag också vara.
Bara för att säga så var det därför jag åkte.
10 dagars kuren börjar nu!
Nu kände jag att det var dags att skriva lite igen.
Och så här är det,
nu går jag på antibiotika i 10 dagar.
Det är inte förräns nu som jag inser att jag borde tagga ner
för min egen skull då det kommer att gå överstyr nu.
Och jag försöker känna mig helt okej med det dock
har jag svårt att komma på vad jag ska göra för att slippa känna mig ensam.
(Jag har inga problem med det men om det går från att bo med
människor konstant och alltid ha folk omkring sig utan avbrott.
Då blir det rätt tomt när man sitter där i en lägenhet själv.)
Det är verkligen inte så att jag är hysterisk och måste ha någon
här hela tiden men kanske träffa någon? I alla fall på helgen?
Så nu fasar jag inför kvällen och helgen då jag är rädd
att det inte alls kommer vara sådär bekvämt och skönt med helg.
Utan bara ensamhet och en väntan.
Och alla som känner mig det minsta vet att mitt tålamod
det är verkligen inte gjort för väntan.
Jag kan ha det med andra saker men just en väntan,
det stör mig något så ohyggligt.
Nej, men så jag tog faktiskt tag i saken och försökte
hitta folk som vill umgås med mig.
Nu känner jag mig som världens outsider som skriver så
men det gjorde jag faktiskt medvetet.
Tom Vek är i mina hörlurar och jagar bort huvudvärken lite.
Walk away
I vanlig ordning är jag på jobbet,
och försöker koncentrera mig på dagens arbete, det är ju lätt.
Sitter och pratar med Stephany om gamla tider
och vi har insett att vi kännt varandra alldeles för länge.
Börjar ju gå överstyr när man kännt varandra sen 2006,
eller något sånt.
En sak jag alltid vetat är mitt tålamod är fruktansvärt dåligt,
jag har väldigt svårt att vänta på saker.
Ändock vet jag att om jag tittar tillbaka på detta om ett halvår
så kommer det inte att verka så farligt.
Stephany hittade nu en gammal bild på mig
som jag måste säga inte var helt fy bubblan!
Utkast: Jan. 20, 2012
Så länge jag håller mina förväntningar låga så kommer jag vara okej.
För så som jag ser det kan jag hålla mig på det lugna
så kan det gå långt.
Och jag vill att det ska gå långt,
jag vill resa så mycket jag kan och jag hoppas att du är den jag
kan resa runt hela världen med.
Alla toppar och dalar vi kan uppleva gör mig mer och mer säker
på att jag vill åka med dig.
Dance all night, dance all day
Efter förra helgens "nederlag" så skulle jag och Ms S
egentligen fly stockholm för ett tag.
Pressen här har ju blivit ganska stor och
förra helgen var ett grymt uppvaknande för mig.
Jag tänker inte på hur jag hanterade situationen
förrän nu efteråt och bestämt mig för att tagga ner lite.
Men icke sa nicke världen är emot att jag ska ta det lugnt,
och likadant som jag kände för en vecka sen, känner jag nu.
Kanske inte i samma utsträckning men en sak är säker
jag måste verkligen skärpa mig nu.
Det här är inte okej
Jag är inte okej
innan jag kände dig
Snälla kom tillbaka snart,
jag är trött på att känna mig så fruktansvärt ensam.
Det känns ännu sämre nu
och det blir bara värre.
2012-01-10
Jag måste varit någon annan innan jag kände dig.
Försöker hitta ord som beskriver en känsla så tvetydig
och vemodig som denna just nu.
Ska jag stanna eller ge mig av,
slåss eller fly.
Jag vill så gärna vara den du fantiserar om,
men jag kan bara vara det du ser här och nu.
Vill så gärna ge mer, säga mer
men det är för tidigt för mig och dig att kunna hantera känslor så.
Hittade även en bild på pappa & mig som är relativt ny,
det är inte en vanlig syn dock så ser man nog mig aldrig såhär bakis heller.
Put the virus in me
Nu kämpar sig minuterna sakta framåt mot 5,
nu efter lunch så är det bara en ständig kamp mellan mig och tiden.
Med Alcoholic Faith Mission, Fleet Foxes och First Aid Kit
samlar jag kraft för att fortsätta jobba.
Inte för att allting är sådär fruktansvärt jobbigt
och jag mår dåligt av att sitta på jobbet.
Nej,nej utan för att jag är så fruktansvärt rastlös,
vill bara ut och leva livet men istället så ser jag det
passera här när jag sitter på kontoret och stirrar ut mot molnen.
(Och ja, så gör jag ibland men säg det inte till någon)
Nej, men gud vad deppigt.
Även fast helgen inte blev riktigt som det var tänkt
så kan jag nu säga att den blev exakt så som jag ville.
När man bara känner sig sådär hemma och lugn,
en känsla som man inte får så ofta.
I'm living for the Weekends,
and for the easier days.
Too much is not enough vol.2
J's bästa vän drömmer att jag dör,
han gillar mig.
Så lyckat att jag är objektet som måste dö
för att han ska få framgångar osv.
Känns bra kommer han döda mig nu?
Too much is not enough
På senare tid har jag haft en del drömmar som jag tidgare påpekat,
vilket har varit ett stort problem för mig då jag inte fick någon sömn.
Nu har det dock blivit bättre och jag kollar upp vad det kan betyda.
För att kunna förklara denna bättre så måste jag förklara drömmen först,
den enda återkommande drömmen som jag faktiskt haft och som faktiskt stört mig.
Jag börjar med att fly undan från en plats jag inte känner igen
med en känsla av att vara jagad.
Springer då till en annan plats där jag får en känsla av lugn och där
finns alltid någon som får mig att känna mig lugn, har dock varit olika varje gång.
Det är matlagning som pågår och det är otroligt varmt och skönt ach hemtrevligt,
även fast det är ett kök eller ett vardagsrum jag inte känner igen.
När jag sedan väljer att gå därifrån av någon anledning jag aldrig fattar
så blir allt helt plötsligt kallt och mörk samt att det blåser en hel del.
Och jag ser också ett berg lite längre fram som jag inte kan ta mig till utan det är bara där,
då jag inte vet i drömmen vad jag ska med det till.
Och jag springer mig svettig vilket reluterar i att jag fryser av det.
Jag ser personen som jagar mig och springer in i ett hus som liknande
puben jag jobbade på förut dock fanns det liksom ingen bar riktigt utan det var bara öppen yta.
Försöker desperat i panik låsa dörrarnaoch lyckas låsa de flesta,
här förändras drömmen varje gång nästan, den eskalerar.
I början så lyckades jag låsa alla dörrar och fönster och gömma mig ändock
hör jag personen gå runt och slita i dörrarna men sedan vaknar jag.
En annan gång så står han/hon i ett fönster hånler åt mig och ber mig öppna för de kommer få tag på mig i alla fall.
En annan gång så står han/hon och tittar på mig med samma leende ber mig öppna för att sedan ta kort på mig då jag inte lyckades gömma mig den hör gången.
En till gång då personen tar kort på mig genom fönstrer och säger ytterliggare något jag inte uppfattar.
En annan gång så lyckades jag inte låsa en balkong dörr utan jag inser att personen i fråga kommer in men det finns ingen tid att stänga dörren så jag gömmer mig så gott jag kan och vaknar.
Den sista gången jag drömde detta så kommer personen in och lyckas grabba tag i mig medans jag skriker så mycket att luften går ur mig i drömmen.
Den sista delen drömde jag flest gånger och vaknar fortfarande upp skrikande ibland eller så ramlar jag ur sängen.
Drömtydningen, nyckelord;
Berg: Stora problem eller något hinder.
Blåst: Betyder dock att jag kan övervinna problemen och lyckas med det jag vill
Ensam: En dröm om ensamhet indikerar mycket inre sorg ändock betyder det att man inte behöver känna ensamhet eller sorg.
Faror: Indikerar på utlovade framgångar och tur
Jagad: Om du blir jagad betyder det att du är stressad och behöver lugna ner dig.
Mörker: Betyder synd, befinner du dig i mörker så kommer du att bli besviken om du inte lyckas ta dig ur det.
Natt: Indikerar på förlust, sorg eller oro
Rädsla: Står för oro och stress men kan också förebåda något gott
Slagsmål: Denna står för inre oro och frustration men innebär till mestadels stora förändringar
Springa: Springer du ifrån något väntar problem
Ångest: Efter en dröm om ångest så bör du vara på din vakt, du kommer hamna i en fälla.
Föräldrar: Om du drömmer om dina föräldrar så står du inför något slags beslut, svaret hittar du på dina föräldrars ansikten.
Så hur ska jag tolka detta?
