You make me wanna die.
Ja, jag skulle nog behöva lägga mig ner & fundera om allting.
Men det känns som att det är det jag alltid gör,
funderar & funderar & grubblar över något som kunde varit.
Nu är livet som det är & kanske lika bra att acceptera det & bara köra,
köra tills jag inte orkar köra mer.
Lyckliga jag lyckades sälja mina biljetter så nu kan jag leva lite den här månaden,
för att lyckas få någon slags kraft att fortsätta.
Måste jag alltid gå åt sidan & vara logisk & rättvis?
När jag under hela tiden inte känt mig tillräcklig för det finns inget jag kan göra
åt någon slags obryddhet som du & världen tycks visa mig just nu.
Då är det väl lika bra att jag gör som allt & alla andra drar mig åt,
världen blir inte som jag tänkt mig & det är okej.
Jag accepterar motgången men nu vill jag fan vara i fred,
låt mig snälla leva mitt liv.
Efter allt jag gjort, kan jag få min tur nu? Är det inte ändå inte mitt liv & ingen annans.
Jag orkar inte riktigt vara sammanhängande just nu då jag bara vill vara mig själv
& göra det jag allra helst vill göra.
Kommentarer
